Happy Halloween ? ?

Glad halloween till er alla!

Min dag har varit väldigt lugn och skön. Började med sovmorgon och en lång och god frukost. Har hittat en ”supergröt” som innhåller massa bra, bland annat chia och havre men bäst av allt : kakao! Så jag åt min chokladgröt med hallon, banan och mjölk till, drack kaffe och juice…  och utanför sken solen ??

Åkte sedan iväg till en nyfunnen vän som bor endast en tunnelbanestation här ifrån. Vi gick en runda i det soliga höstvädret. Tanken var att gå till ett fik men tyvärr var det stängt när vi kom fram. Nästan allt här i München stänger på söndagar eller helgdagar, endast restaurangerna som har öppet … Inte ens mataffärerna är öppna. Tar lite tid att vänja sig vid det.

Men det gick ingen nöd på oss.. Vi gick hem till henne istället och fixade en supergod fika där.

 

Nu när jag kom hem var kvarteret fyllt med små utklädda barn som tillsammans med sina föräldrar gick sin ”trick ort treat”-runda. Såg så mysigt ut! En del hem har verkligen förberett och pyntat för barnens skull. Själv är jag inte alls förberedd så jag släcker på nedervåningen och håller till i mitt rum på övervåningen så de tror att ingen är hemma. Känner mig som en tråkig gammal tant ?

Vet faktiskt inte riktigt vad jag ska hitta på ikväll. En del i klassen ska ut och festa på olika håll, men jag känner inte så mycket för det… Jag är så tråkig när det kommer till högtider , men jag gillar inte så mycket planerade fester. Jag uppskattat mycket mer de spontana sakerna. Då har jag som roligast.

Så jag får se vad jag gör ikväll… Just nu känns det rätt skönt där jag ligger på sängen i mitt rum, bloggar och lyssnar på José González. Ju kallare och mörkare det blir ute, desto mer går jag i ide tror jag ?

 

? Jennie

 

 

Höstlov i München!

Förstår ni hur lyxigt det känns att få ha HÖSTLOV i en vecka ?! Tanken på att kunna sova ut känns helt underbar. När det är skola stiger jag annars upp kl 5.40 varje dag…

Även skönt att få känna att man kan göra lite vad man känner för, och inte behöva känna någon stress eller press över att behöva prestera i danssalen.

Dock känns det lite lustigt att vara helt ledig en vecka. Jag har aldrig varit så mycket ledig som när jag flyttade hit. Här har jag ju inte hunnit skaffa mig ett ”riktigt” liv än. Hemma i Sverige var jag van att alltid ha massa saker på gång samtidigt och hade jag någon ”ledig” dag från dans så brukade det ofta innebära att jag jobbade.

Här har jag inget jobb än. Ska vänta med det ett tag till så jag kan satsa helhjärtat på dansen, och måste ju även lära mig tyska haha. Har inte heller några riktiga vänner här. Jag börjar lära känna fler och fler , men det är ju inte som vännerna hemma. Därför tycker jag att det känns lite tomt detta lovet och jag frågar mig själv varför jag inte åkte hem till Sverige denna veckan ? Hemma känns det mycket skönare och lugnare att ”inte göra någonting” än vad det gör här…

 

Men jag kände att jag nog vill ge livet här en chans och inte fly här ifrån. Dessutom vill jag inte riskera att få mer hemlängtan om jag åker hem en vecka… Jag kommer åka hem till jul och det ser jag så mycket fram emot. Och dessutom, på torsdag kommer min mamma hit och det ser jag så mycket fram emot. Då kan vi turista tillsammans i München, jag har själv inte hunnit se så mycket här än faktiskt ?

 

Hittills har lovet bestått av mycket god mat och skönt häng. Kolla själva på bilderna ?

 

? Jennie

 

Solouppvisning och vi går hem tidigare

Idag visade årskurs två upp sina egenskapade solon. Så kul att få se! Det gav mig mycket inspiration och tankar. Tänkte på hur jag själv vill se ut på scen och även hur jag inte vill se ut.

Det är lätt att sitta i publiken och tycka och tänka saker. Hundra gånger svårare är det att stå där ensam på scenen och ha alla ansikten vända mot sig. Samtidigt är det ju därför vi tränar så hårt varje dag. För att en dag kunna stå på scen och visa upp sig

När man dansar för en publik tycker jag det är viktigt att man dansar dels för sin egen del, men även för publiken. Man visar ju upp en del av sig själv för deras skull på ett sätt.

Det bästa för mig som publik är att titta på en dansare som ser självsäker ut. Som verkligen ser ut att trivas på scen.  Någon som vill synas och ta plats. Någon som är 100% närvarande och vet vad den gör. Om en dansare är självsäker på scen spelar det nästan ingen roll vad han eller hon gör. Det behöver inte vara superhöga ben eller svåra akrobatiska steg. Så länge dansaren uttrycker något på ett självsäkert sätt så har de min fulla respekt och uppskattning.

 

Om ett år är det kanske jag som står där framme på scenen och visar mitt solo för hela skolan. Jag känner både  en längtan och en klump i magen. Kommer jag ens klara mig till år 2? Hur ska mitt solo bli? Kommer jag klara av att skapa något helt eget? Det har jag aldrig gjort innan. Men om jag klarar av det hade jag varit världens stoltaste!

 

Vår sista lektion blev inställd idag pga att vi såg på solo-uppvisningen och vi fick gå hem tidigare. Det kändes delvis skönt men även fel. Det finns ju så mycket jag vill lära mig och bli bättre på. Jag behöver repetera och öva på saker. Samtidigt känns både hjärna och kropp helt slut.

Vad är rätt egentligen? Njuta av att få gå hem tidigare och tillåta sig vila eller stanna kvar och öva mer? Jag är  otroligt envis och hade kunnat stanna och öva och öva. Men samtidigt har jag lärt mig att bara köra på och pressa sig själv hela tiden inte alltid ger bästa resultat. Det gäller att hitta en bra balans mellan återhämtning och träning

Jag vill så himla mycket. Och jag vill ju så gärna stå där om 1 år och visa min dans

? Jennie

Fantastisk helg i Österrike och Alperna

I Lördags morse tog jag och min italienska familj bilen till Österrike. Ca 2h tog det och sedan var vi framme i Alperna. Vägen dit var så otroligt fin och hela helgen har varit helt sagolikt fin. Med bilen passerade vi lantställen med fina hus, stora åkrar med betande kor på och så såg man bergen i bakgrunden. Löven på träden var höstfärgade och sjöarna vi passerade var blågröna.

Väl framme i Österrike mötte vi upp flera vänner till min italienska familj och sammanlagt var vi en grupp på nästan 20 personer. Vi tog liften upp till bergen och sedan spenderade vi hela lördagen och halva söndagen där uppe på nästan 2000 m höjd.

På lördagen vandrade vi i solsken och njöt av den fina utsikten och naturen. Några i sällskapet klättrade även i bergen. Jag hade också med mig klätterutrustning, de hade sagt till mig att ”Jaaaadå, det är ingen fara. Det är inte svårt. Det kommer du klara”. Jag litade på dem tills vi väl var framme vid bergsväggen som gick lodrätt uppåt. Jag har aldrig någonsin klättrat innan, inte ens inomhus, och har aldrig ens sett en klätterutrustning innan. Mannen i sällskapet som var mest erfaren såg tvekan i min blick och sa ”Alltså, du kommer ju skada dig om du ramlar, men du kommer inte dö”. Samtidigt så tappade en i sällskapet hjälmen som han höll i. Vi såg alla hur den började rulla ner längs backen och sedan bara försvann bakom ett stup. Då tänkte jag att ”Aldrig i livet att jag gör detta, jag vill gärna överleva så jag kan fortsätta dansa” haha!

 

Så det slutade med att jag lånade ut min klätterutrustning till en annan, och själv nöjde jag mig med att vandra och njuta av både utsikten och solen. Klättringen väntar jag med tills framtiden någon gång… Normalt sett gillar jag äventyr. Men även jag har en gräns 😉

Kvällen och natten spenderade vi i en ”hütte”. Ett slags vandrarhem med restaurang, fantastisk utsikt och sovrum för flera personer. Vi hade väldigt mysigt alla tillsammans. Åt och drack goda och typiska Österikiska/Tyska saker, pratade och på natten gick jag och några till ut för att se på stjärnorna.

 

I morse vaknade vi upp av att landskapet utanför var vitt och det snöade. Vi åt god frukost inomhus i värmen och sedan gick vi ut på en mindre vandringstur i kylan. När vi satt inomhus och tittade ut på snön fick jag verkligen en hemlängtan hem till Sverige och familjen. Det kändes som svensk jul…

Nu är jag tillbaka till München igen. Trött men väldigt nöjd och glad. Nu väntar ännu en intensiv dansvecka och sedan har jag en veckas höstlov!

 

? Jennie