Danspaus. Bra för kropp och kaos för själ?

Dansa är bra för både kropp och själ. Hur många gånger har man inte hört den? Men att inte dansa då? Kan det vara bra för kroppen men dåligt för själen?

Att inte dansa på ett tag. Att ta en danspaus. När jag hör folk som säger att de tycker att det är skönt med dansuppehåll så känner jag aldrig att jag kan hålla med. Paus från prestationsångest, att slippa försöka ligga på topp hela tiden och att tävla och jämföra sig med andra? Javisst, en sådan paus är skön. Men en paus från DANSEN som helhet tycker jag inte känns som en befrielse. Tvärtom. Om jag inte dansar på ett tag börjar jag må psykiskt dåligt. Jag lovar. Visst, en dag eller två är väl ingen fara. Men när det börjar närma sig  flera dagar i rad, en vecka, eller veckor, då börjar det jobbiga.

Det är samma visa varje gång. Det känns som att jag blir smått galen om dansuppehållet är för långt. Inte så att jag mår supderdåligt på en gång, varje gång jag inte dansar. Men det är oftast en slags obehagskänsla som smyger sig på. Jag blir nedstämd, saker från det förflutna hinner ikapp, jag överanalyserar saker, mitt liv, mina val i livet… Känner ångest. Tappar lusten till saker som jag annars kan tycka är rätt kul. Har ingen motivation. Jag tänker så det knakar och känner massa känslor.  Men jag får inte uttrycka känslorna genom dansen. Kanske är det därför jag börjar må dåligt? Kan man ha dansabstinens? Eller är det bara som jag inbillar mig? Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är som händer med mig när jag inte dansar, men vad det än är så är det ingen positiv känsla. Mitt liv blir rätt grått utan dans. Kanske är det endorfinkicken från träningen jag saknar? Det trodde jag ett tag. Men nej, jag har testat träna massa andra saker. Styrka och kondition i olika former…   Inget av det kan jämföra sig med vad dansen ger mig. Det låter väl som en klyscha men jag börjar tro och förstå att jag verkligen BEHÖVER dansen i mitt liv. För att må bra och känna mig som jag.

Nu har jag inte dansat alls på ca 2-3 veckor på grund av lite olika anledningar. Mest på grund av att mina arbetstider har krockat med danstiderna. Men den senaste veckan var det faktiskt för att jag kände mig så himla trött att jag inte orkade jobba hela dagen för att sen dansa till sent på kvällen. Det kan ibland bli en ond cirkel om jag arbetar för mycket och inte orkar med dansen. Dansen ger mig energi och tack vare den orkar jag även hålla igång mer och arbeta mer. Egentligen har jag lovat mig själv att jag aldrig ska jobba så mycket så det påverkar min dans negativt. Men i vissa perioder i livet behöver man jobba lite för mycket tror jag, för att senare kunna ha råd att njuta av dansen 😉

Jag har varit lite nere de senaste dagarna och undrat vad det är som händer med mig. Men ikväll var jag tillbaka i balettsalen igen och det kändes SÅ BRA. Jag kände mig lycklig, som mig själv igen. Som att jag var i mitt helt rätta element. Det var som att någon lyfte bort en slöja av jobbiga känslor och tankar från mig. Som en lättnad. Dessutom kände jag mig mycket starkare efter några veckors dansvila. Musklerna orkade mer och de småskador jag började dra på mig i slutet av förra terminen kände jag inte alls av.

Efter kvällens balettklass är självförtroendet och livsglädjen tillbaka igen. Kroppen mår bra. Själen mår bra.  All ångest och tvivel om val hit och dit i livet är som bortblåst. För om det är såhär jag mår när jag får dansa, då är det väl självklart att jag ska fortsätta kämpa och alltid sätta dansen i första rummet. Vem försöker jag lura?

 

Dansen som livsstil

Sist jag skrev var det i början av sommaren. Nu börjar sommaren gå mot sitt slut. Det har varit intensiva veckor för min del och sedan midsommar har jag befunnit mig i en bubbla bestående av arbete, träning och dans.

Om jag tänker efter har allt faktiskt kretsat kring dans på ett eller annat sätt;
Arbete: Jag behöver pengar för att kunna fortsätta dansa till hösten, därför har jag försökt att jobba så många timmar jag bara kan denna sommaren.
TräningJag vill ta hand om kroppen och vara så stark och förberedd inför en höst (och ett kommande liv) fullt med dans, därför har jag varit noga med att träna både kondition och styrka och sett till att stretcha mycket för att hålla kroppen mjuk och rörlig. Dessutom har jag som mål att bli mycket vigare än vad jag är nu.
Dans: Att träna styrka och kondition är bra för att kroppen ska hålla men för att bli en bättre dansare måste man ju även dansa för att hålla danstekniken vid liv, därför har jag försökt gå på så många danslektioner jag har kunnat i sommar.
Mat: En annan sak är kosten. Jag har jobbat på restaurang där tillgången till god mat, nyttig som onyttig, har varit obegränsad. Jag gillar mat och går helst inte på någon diet. Jag brukar tänka att lagom är bäst när det gäller var man ska äta eller inte äta. Men för att träningen ska ge resultat och för att jag ska kunna ha den kroppen jag vill ha som dansare måste jag tänka på vad jag äter. Jag unnar mig gärna en efterrätt då och då. Gärna choklad. Man måste leva lite, är något jag brukar tänka. Att äta gott och ”som alla andra” är dessutom en social sak många gånger och även psykiskt välmående. Men när man tränar mindre och fortfarande vill hålla formen gäller det att planera lite vad man äter och inte.
Det här med mat och dansare är ett ämne för sig som jag tänkte att jag ska skriva mer om en annan dag.

Med andra ord: det har varit fullt upp för min del i sommar. Även innan sommaren var det fullt upp. 100% dansutbildning, extra balett på kvällarna, jobb varje helg… Många i min närhet undrar hur jag orkar. Mitt svar är dansen. Dansen får mig att både vilja och orka. Min vilja och strävan efter att bli en bättre dansare är det som får mig att orka. Jag behöver dansen. Det är inte alltid lätt , ingen dans på rosor om man säger så. Att arbeta som servitris, som jag har gjort i sommar, innebär mycket stående, gående och stressande fram och tillbaka. Det är tidiga morgnar och sena kvällar, ibland nätter, som leder till att fötterna är svullna och värker när man går och lägger sig och när man ska stiga upp känns det som om man går på en spikmatta innan fötterna hunnit vakna till liv.
Jag klagar inte. Jag tycker faktiskt om att ha det såhär, att kämpa för något. Annars hade jag nog inte gjort det. Att vara och utvecklas som dansare kräver passion. Det är inte bara de timmar du står inne i danssalen som spelar roll eller ger resultat. Det är även allt runtomkring. Det du gör innan och efter du klivet in i danssalen. Att vara en dansare innebär på riktigt att välja dansen som livsstil.

Surfing – en dans på vågor?

Jag älskar att surfa. Att få vara i vattnet, bli ett med havet, med vågen. Följa med i vågens rörelse. Det ger mig verkligen en kick att känna att jag är ett med vågen och en del av rörelsen. Det känns helt rätt på något sätt. Rätt på samma sätt som när man blir ett med musiken när man dansar.

Dans och surf är nog inte så olikt varandra ändå. Båda delar handlar om rörelse och kroppskontroll. Smidighet och styrka är en stor fördel i både dansen och surfen och jag tror att det är två träningsformer (eller konstformer?)  som man med stor fördel kan kombinera. Det ena ger det andra.

Det var ett år sedan jag sist surfade. Men tack vare att jag dansat så mycket det senaste året kände jag mig idag väldigt smidig och stark i vattnet. Balansen var på topp och min pop-up var bättre än tidigare. Dansen har gett mig det som behövdes för att bli en bättre surfare. Surfen och havet i sin tur ger mig det lugn och frihetskänsla som jag ibland kan glömma bort i stressen och pressen om att dansa ”perfekt”. Jag behöver det där inre lugnet för att dansa bra.

Det går så mycket bättre då, när man tar ett djupt andetag och gör saker med själen. Vare sig det är surf eller dans.

 

 

Sommaren med Lucy

Jag har turen att bo med en av mina närmsta vänner, Lucy, som även hon dansar, tränar mycket och sover om nätterna. Haha. Precis som jag. Det är mycket tack vare henne som jag har lyckats utvecklas så snabbt som dansare detta året. Lucy har hjälpt mig med kost och träning och tack vare hennes hjälp har jag hållt mig frisk och stark under hela året.

Det är mycket lättare och roligare att äta rätt och träna om man är två. Jag har varit orolig över hur sommaren ska bli rent träningsmässigt för mig nu när dansklasserna tar slut. Jag vill inte tappa allt det jag lärt mig och känna att jag kommer ur form… Dans och träning är verkligen en färskvara. För att inte tala om vigheten… Jag kommer inte kunna ta så mycket dansklasser i sommar. Men jag kommer fokusera på styrka, kondition och stretch för att hålla kroppen i bra form och sedan vara så redo så möjligt för en hård dansutbildnibg i Tyskland med start till hösten. Dans sliter rätt hårt på kroppen så jag tror det kan vara sunt med en annan träningsform ett tag med fokus på att stärka upp musklerna och låta lederna vila upp sig.

Att få träningen gjord när man har ca 15 dansklasser i veckan är inte svårt . Det är svårare när man ska göra träningen helt på egen hand. Det krävs planering och  disciplin! Som tur är har jag Lucy till hjälp och motivation, som tar ut och motionerar mig då och då.

Vi har flera gånger skojat om att vi har ett boot camp hemma hos oss . Men det finns nog lite sanning bakom skojet ändå. Träningen är viktig för oss båda. Planen och målet för denna sommaren är att vi ska göra minst två aktiviteter om dagen, mer eller mindre jobbiga. Ett arbetspass som servitris får faktiskt räknas in som en aktivitet är det sagt 😉

Så, låt sommarens Boot Camp sätta igång. Det kommer bli kul, och det kommer kännas bra till hösten.